Den svenske botanisten Olof Swartz (1760-1818) reste vid 20 års ålder i Lappland år 1780, i sällskap med flera andra botanister. Dagboken från Swartz' lapplandsresa är ännu outgiven. Originalet finns i Kungliga Bibliotekets handskriftssamling, och en kopia finns på Forskningsarkivet i Umeå. Följande citat är hämtat från vistelsen i Kvikkjokk. Som synes har Swartz inte bara läst Rudbeck och Maupertuis, utan han återanvänder också Maupertuis' ord om att detta skulle vara behagligast tänkbara trakter - om de bara inte legat uppe i lappmarken...
[14 juli] Nyfiken och förundrande kommer jag in i en park, där barrträden vittnade om forntiden, och där deras lummiga huvuden syntes trotsa solens strålar. Norrquinten, dessa dystra gömmors näktergal, gav genom den gällaste sång ensligheten ett större behag.
Landet synes nedanföre som en trägård, genomskurit av otalige canaler, med den sällsammaste utsikt. Men fåfängt bemödar man sig att avmåla det livliga behag som naturen skänkt detta förtjusande fältet. Vänder jag mig om, fattar knappt synkraften gränsen av den omäteliga vidd, som företer sig. Mitt emot förlorar den sig vid snöväggens början, och i fonden av denne Theatre höjer Vallespiken sig upp i skyarne.
[16 juli] Eftermiddagen foro vi med båt söderut från kyrkan till berget Nammack. Innan man anländer dit måste man ro genom de oändelige canaler, som dela hela vidden i en myckenhet holmar. Och vad kan vara vackrare? En mängd öar, som liksom utgöra en vacker archipelag, omgivne vid stranden av häggar, pilar etc. täckte med den brokigaste fägring av Floras rikedomar. Mellan dessa framdrives man långsamt, på den klaraste sandbotten i dessa rännilar, som ofta äga 6 à 8 famnars bredd. Med ett ord, man finner här ett oförlikneligt utseende. Och vill jag ej undra, att Archiatern Olof Rudbeck snart velat övertyga sig att Paradiset här varit beläget. Dock tror jag att patriotismen, i anseende till detta påstående, varit för stark. Man måtte likväl tillstå, med Maupertuis, som såg en del av dessa norra landskaper, att detta, och några ställen i Torneå lappmark, kunna ej utan skäl räknas ibland de behageligaste i världen, allenast de ej låge i lappmarken.