Olaus Magnus hade med sitt historieverk från 1555 och sin Carta marina från 1539 visat att Norden inte var sammanvuxet med Grönland, utan begränsat av ett ishav i norr. År 1549 kom det tyska sändebudet till Moskva Sigismund von Herbersteins beskrivning av Rysslands kuster och floder, där en karta antyder att ryska floden Ob skulle ha sin upprinnelse i sjön Kithay. Kithay eller Cathay var det dåtida namnet på Kina, och detta satte under 1550-talet fart på de stora sjöfararnationernas ansträngningar att upptäcka en nordostpassage till detta förlovade land. Det dröjde inte länge innan engelsmännen nådde till floden Dvina vid nuvarande Arkhangelsk, som visade sig bli en mycket lukrativ handelsled mellan England och Ryssland. År 1584 grundades Arkhangelsk. Men det skulle komma att dröja ända till 1879 och Adolf Erik Nordenskiölds Vega-expedition innan någon båt lyckades ta sig fram längs hela Nordostpassagen.
Holland gjorde stora ansträngningar att finna denna nordliga sjöväg till Kina. Sjöfararen och upptäckaren Jan Huyghen van Linschoten från Enkhuysen (1563-1611) deltog med Willem Barents i expeditioner till Ishavet 1594 och 1595 för att söka nordostpassagen. Linschoten hade gjort sig ett namn genom att redan från tonåren tjänstgöra för kolonialmakten Portugal i Orienten och Indonesien, och sedan vid hemkomsten 1592 börja offentliggöra hemlig geografisk information om sjövägarna som lämnats honom i förtroende av portugiserna.
Linschotens reseberättelse från de två resorna norrut (utgiven 1601) är mycket sällsynt. De citat från 1594 års resa som återges här är ur en skrift från år 1900 av geografen Karl Ahlenius, där texten bygger på franska och tyska översättningar från 1700-talet.
Wardhuys [Vardöhus] består av tre öar. Där finns även ett par tre andra, som dock mer är klippor än öar. På den största eller längsta av de nämnda tre öarna ligger byn, eller om man hellre vill kalla den så, den lilla staden Wardhuys. Ön är halvannan mil lång och sträcker sig till största delen från norr till söder liksom även fastlandets kust, som inte är längre än en fjärdedels mil därifrån.
Husen i Wardhuys består mestadels, liksom i Norge, av pålar, bräder och mastträd. De är inte höga; i dess övre del förvarar och torkar man fisken, den andra delen av huset är lägre och ligger till hälften under jord liksom husen i Kildin. Alla hus är täckta med grästorv och är åtminstone 300 till antalet. Inbyggarna är danskar och norrmän, vilka senare lever på samma sätt som de förra. De lever här hela året om utan att byta uppehållsort.
Läs mer
- Ahlenius, Karl, Holländarne vid Skandinaviens nordkust och i trakterna af Hvita hafvet. S. 89-105 i författarens Till kännedomen om Skandinaviens geografi och kartografi under 1500-talets senare hälft. Uppsala, 1900.
- Linschoten, Jan Huyghen van, Voyagie ofte schipvaert van Jan Huyghen van Linschoten, van by Noorden omlanges Noorwegen de Noortcaep, Laplant, Vinlant, Russlandt, dee Witte zee etc. door de Strate ofte Eugte van Nassau, tot voorby de Rivier Oby, Anno 1594 en 1595. Franeker, 1601.
- Parr, Charles McKew, Jan van Linschoten - the Dutch Marco Polo. New York, 1964.