Den i Rovaniemi födde finske prästen, folklivsupptecknaren och naturforskaren Jacob Fellman (1795-1875) reste från 1819 i norra Finland - och även i Norge - i egenskap av kyrkoherde i Utsjoki fr.o.m. detta år. Fellman ivrade bl.a. för undervisning för samerna på samernas eget språk, och uppvisade en för tiden vidsynt inställning till befolkningens sociala situation.
Anbefalld i september 1819 att i egenskap av Curam gerens börja min tjänstgöring i Lappmarken, erhöll jag i december samma år fullmakt å kyrkoherdeämbetet i Utsjoki och Enare lappmarks församlingar. Jag skyndade nya öden till möte och gav mig under den genast anträdda resan knappast tid att besöka några få vid vägen boende vänner, vilka bjödo mig ett evigt farväl, under den av en förstorande inbillningskraft ingivne förmodan, att redan det förste året skulle se mig begraven i Lappmarkens snödrivor eller stelnad i dess förfärliga köld.
Ideliga klagomål hör man i Finnmarken såväl hos ståndspersoner som hos andra över handelsmonopolet. Man talar, man klagar över det oerhörda värde köpmän sätta på sina varor och de låga priser de betala för landets producenter. Vid alla ting begäres rättelse i saken, och alla klaga, medan lapparne endast tiga, bärande sitt öde utan knot.