Den svenske översten A.F. Sköldebrand (1757-1834) reste med Acerbi till Nordkap år 1799 (se denne). I sina memoarer framställer han sitt ressällskap i föga smickrande ordalag, efter att Acerbi plankat de illustrationer Skjöldebrand gjort under resan för att sedan publicera i sin egen Voyage pittoresque au Cap Nord. Skjöldebrand ondgjorde sig också över Acerbis attityd till en annan resenär, nämligen Edward D. Clarke (se denne). I Enontekis i norra Finland hade Clarke i kyrkboken skrivit en hälsning till Acerbis och Skjöldebrands sällskap, men när Acerbi förevisades detta av kyrkoherde Grapes son blev han ilsken och ville skriva en smädesdikt till Clarke i kyrkboken. Detta enligt Skjöldebrand, som skall ha avstyrt det hela genom att hota med att skriva ett lika smädande stycke om Acerbi. Även Skjöldebrands ord i efterhand bör nog tas med en stor nypa salt. När det gäller t.ex. beskrivningen av prosten Kolström i Mounioniska är det helt uppenbart att Skjöldebrand svartmålar Acerbis faktiskt överlag positiva beskrivning.
Jag hade ej rest många dagar, förrän jag fann, att herr Acerbi var en fin, illslug egoist, sådan som italienare ofta beskrivas. Jag tänkte redan på att skilja mig ifrån ressällskapet, men vårt företag att besöka de hyperboreiska ödemarkerna var redan ryktbart.
Ägaren av Kengis' bruk, herr Nilsson, hade en tid förut fått veta, att vi skulle komma dit, och föresatt sig att undfägna oss på bästa sätt. Efter en kräslig måltid, varvid dracks ansenligt, hade han bjudit oss till ett tält, som han låtit slå upp på en grönskande plan som sträckte sig till brädden av den stora forsen och var beskuggad av några lummiga aspar. Till tältet hade han låtit bära pipor och tobak och en stor bål med punsch, som var ovanligt stark. Vi andra drucko väl något, men ej mer än vi tålde, och vi bärgade oss. Men Belotti, som ej kände faran, blev snart så drucken att han raglade. Acerbi sade oss då, att Belotti varit dödligt kär i en aktris, och att det var orsaken varför föräldrarna nödgat honom att resa.
Om midnattssolen skriver Skjöldebrand:
Vi beslöt att se detta skådespel från toppen av Aavasaksa, det berg som blivit ryktbart genom Maupertuis' iakttagelser... Detta berg, som jag bestigit på 35 minuter, är mycket lägre än de berg man kallar fjäll.
Läs mer
- Schiötz, Eiler H., Oberst A.F. Skjöldebrand og Giuseppe Acerbi 's reise i Finnmark 1799. Oslo, 1956.
- Skjöldebrand, A.F., Resa till Lappmarken. S. 94-118 i författarens Excellensen grefve A.F. Skjöldebrands memoarer, del 2. Stockholm, 1903.
- Skjöldebrand, A.F., Voyage pittoresque au Cap Nord. Stockholm, 1801-1802.
- Tham, Richard, Skjöldebrands tornedalsvyer. S. 26-42 i författarens Lappland och Tornedalen i konsten. Luleå, 1989.